Jennie Sandahl. Augusti 2004

Måhända att den kvinnliga delen av befolkningen är extra såld på kakaostinna produkter, men jag måste erkänna att jag vid det här laget innehåller så hög kakaohalt att jag snart tillhör kategorin blockchoklad.

Mina öron behöver bara uppfatta stavelsen ”cho...” för att hormonerna ska bli överhettade och börja dansa lambada och skicka morsesingnaler till munnen. För att inte tala om fru Plack och herr Karies som tar fram hålslagaren så fort fort jag passerar en kiosk.

Tro mig, jag behöver inte ens få dropp vid sjukhusvistelse. Läkaren behöver bara titta på mig, nicka och säga sitt vanliga ”Mmm…vad har vi här då”, så har jag fått vätska för en hel vecka framåt.

För några veckor sedan bestämde jag mig för att ta en vit månad, men efter att ha blivit påkommen med att slicka på en brun bomullströja på H&M var det bara att inse mina begränsningar.
Hej. Jag är chokladolist.

Och att vara chokladolist har definitivt sina nackdelar. För hur tar man sig igenom en middagsbjudning utan att skämma ut sig, när man börjar dregla så fort man får en bordsgranne med bruna ögon? Eller hur får man sambon att ta en på allvar när man blir som ett tjurigt barn varje gång han har glömt köpa lördagsgodis?
På en onsdag dessutom.

Egna studier visar att 98 % av den kvinnliga delen av bekantskapskretsen faktiskt är sjukligt beroende av choklad och skulle behöva avgiftas minst en gång i månaden för att inte riskera att få en brun hudton. Inte för att en brun hudton vore illa förstås, men med dagens ”normala” kvinnliga konsumtion av kakao skulle framtidens nyfödda förmodligen födas svarta.

På en zoobutik häromdagen är jag säker på att jag hörde en brunlätt dam fråga efter foder till sin ”kakaodua”.
Jag blev minst sagt chock(l)ad.

Någon ljusning på problemet ser jag inte.
Om man nu inte går över till vit choklad.

Jag får helt enkelt lära mig att leva med chokladavtryck på skåpluckorna och med att ha en dregelskål fasttejpad under hakan när höstlöven börjar bli bruna.

Det är bara att inse att choklad gör mig katastrofalt Coco.

Japp.